Racerapport RMC 2, Lidköping

Det är en betydligt kortare resa denna gång och vi känner oss piggare till träningen jämfört med tävlingen i Uppsala. Vi bestämmer oss för att byta till racemotorn redan från början men missar att trycka på kabeln till motorn tillräckligt och karten stannar efter ett varv. Det blir bara fyra träningspass efter det (de hade bara planerat för totalt fyra pass men lade till ett extra mot slutet av dagen, tack för det!) men vi tycker att det känns någorlunda bra. Visserligen lite osäkert eftersom vi samtränar med Junior 125 som har däck som är lite snabbare. När vi packar ihop för dagen är det med en bra känsla.

Första träningspasset görs med däck som numera börjar bli ganska väl använda men vi är ändå med ganska bra. En placering i mitten av startfältet till slut, men Tuva börjar känna sig hemma på banan och satsar inte bara på att köra snabbaste varvet utan också på att hitta omkörningsställen.

Dags för tidskörning med nya däck och nu börjar det bli fart på grejjorna. En förbättring med en hel sekund är bättre än vi vågat hoppas på. Visserligen i slutet av passet, skulle vi kanske kunna få till ännu bättre fart med lite högre däckstryck?

Inför första heatet hänger regnet i luften, men det är ingen wetrace-skylt uppe så det är slicks som gäller. När vi kör ut på banan börjar regnet falla, även om det bara är droppvis till en början. Det ska visa sig att det passar Tuva väldigt bra och hon tar sig framåt några placeringar efter en svår start i ytterled. Regnet fortsätter falla och det tar lite tid att få upp värmen i däcken. När de väl börjar få grepp i banan och Tuva hittat rätt spårval är hon mycket snabb. Flera snygga omkörningar och heatets näst snabbaste tid.

Ytterligare en start i ytterled, denna gång på torrare bana även om det också denna gång stänker lite från himlen. Vi tappar några placeringar men ganska snart börjar det falla på plats och Tuva avancerar någon plats i taget. Stora delar av loppet har Tuva både någon precis framför och en annan precis bakom vilket gör det extra svårt att passera. Det går inte att ta höjd för att passera nästa kurva eftersom det ger möjlighet till den bakomvarande att passera. P6 över mållinjen får anses helt ok och en bra prestation.

Efter de båda heaten har Tuva gjort sig väl förtjänt av att starta som P5. Farten finns där och nu dessutom start på innern. Tyvärr får hon en dålig utgång på startsträckan vilket ger en liten lucka för ytterledet att ta sig in och förbi i starten. Det leder till en orytm i körningen och helt plötsligt har flera andra också lyckats passera. När hon till slut får lite lucka bakåt börjar hon ganska snabbt knappa in till de framför men tyvärr har det blivit ett för stort avstånd och hon går över mållinjen som P9. Det är en tydligt irriterad och besviken förare efteråt. Inte på någon annan, utan på sig själv. Nu gäller det att bita ihop och göra bästa möjliga i finalen!

En stund innan finalen startar börjar det regna igen och det är tydligt för oss att det kommer bli körning på vått underlag. Vi förbereder karten så mycket vi kan och hoppas på att detta ska vara till vår fördel. Starten går men efter bara ett halvt varv är olyckan framme och Tuva är med i en incident som slår loss hela kylaren så att den hänger i bara slangarna och som om inte det skulle vara nog passerar i stort sett hela fältet. Med en motor som inte kyls tillräckligt och en stor lucka framåt inleds jakten. Hon passerar många kartar men till slut börjar motorn misstända på rakan när den börjar överhetta. Hon kan inte hålla riktigt samma takt som framförvarande kart men har skapat en stor lucka bakåt. Tur är det eftersom hon får en bestraffning för frontfairing på +5sekunder efteråt. Utan denna bestraffning hade hon troligen hamnat på en 6:e plats, men när adrenalinet lagt sig något är vi båda nöjda med en P9. Första gången topp tio i storkart. Dessutom med en fart för betydligt bättre. Detta bådar gott för kommande race.